I´m back

Måndagen va nog bland de jobbigaste dagarna i mitt liv de senaste åren, jag mådde så dåligt att jag hade ont i hjärtat/bröstet typ hela dagen och natten.
Men nu mår jag mycket bättre och har lixom accepterat läget igen och vi får kämpa vidare=)
 
På fredag nästa vecka ska jag till Linné på ett första ultraljud inför fet nr 3, jag hoppas att allt ser bra ut så att återföring blir på måndagen den 10 december.
Testdag blir då på julafton, kan ju bli hur bra som helst eller en ganska tråkig julafton. Men då är jag hemma med min familj och kan mysa med min gullunge till systerdotter <3

Åh så kom nästa tåg..

Pang och så kom nästa tåg...
Eftersom jag bröt ihop totalt igår när jag kom hem från jobbet kändes den här smällen inte riktigt lika mycket.
Orkar inte bry mig, är helt tom bara.
 
Allt är bara så sjukt orättvist=(
 
 

Överkörd av tåget

Ja så känner jag mig. Har varit på väg att bryta ihop hela helgen, tog inte resultatet så farligt i fredags men helgen har varit hemsk.
Har varit tvungen att hålla humöret uppe för vi har haft besök men fan vad jag mått dåligt. Har aldrig känt den känslan innan, orken var totalt borta och allt kändes piss=(
Imorse kändes det lite bättre men så kommer man till jobbet och då träffas man av nästa tåg. Inget som jag kommer ta upp här men vill bara härifrån.
 
Inte nog med att jag mår som jag gör, jag väntar på ett sista tåg som kommer imorgon, kommer det tåget med ett positivt testresultat kommer jag nog lägga mig ner och börja gråta. Kan man verkligen vara så självisk och önska någon annan ett negativt svar.
 
Jaja det är väl bara att ta tag i sig själv och resa sig men det var lättare sagt än gjort den här gången.

3dje gången gillt... Yeah right...

Som ni alla förstår så var testet negativt...
Känner mig sjukt tom idag, skulle bara vilja åka hem och krypa ner under täcket och ligga där hela dagen.
Men det går ju inte utan det är bara att bita i det sura äpplet och fortsätta kämpa.


 
 
 
 
 

Fortfarande negativt

Skrev ju i tidigare inlägg att jag mådde lite konstigt i helgen och nu måndag tisdag har jag nästan varit konstant illamående. Inte så att jag behöver spy men bara en obehaglig känsla i kroppen.
Testade imorse igen och det hade ju inte ändrats sen i måndags så fortfarande ett stort minus.
2 dagar kvar till TD, behövs ett mindra mirakel för att det ska lyckas.
 
Ska man börja få biverkningar av progestoronet el tabletterna nu när man klarat sig så bra innan.. Hoppas på att det är progestoronet isf för progynontabletterna äter jag ju konstant.
 
Idag ska jag ut till stallet och jag tänker faktiskt rida, va sjukt längesen jag satt på hästen så jag känner att det är dags. Kanske dumt jag vet men läkarna säger att jag ska leva som vanligt så nu gör jag det. Får ta en mysig tur ut i skogen. Behöver göra något annat fokusera på känner jag.

Är det kört nu? (Rd 10)

Har mått lite konstigt i helgen, kan inte riktigt sätta fingret på vad det är men lite svagt illamående och fryst mest hela tiden.
Tänkte att antingen håller jag på att bli sjuk eller så kanske kanske det är tidiga symtom på att det faktiskt lyckats denna gång.
Eftersom det är ruvardag 10 idag så tog jag ett test för även om det är tidigt borde de ju det andra strecket iaf vara väldigt svagt, men nej såklart så visade det ingenting.
Åhh jag blir så trött!
Så jag är nu ganska säker på att tredje gången gillt skiter sig ganska rejält=(
 
Ja ja, har iaf haft en helt underbar helg. Lill skrutten sov ju hos mig i fredags och även om jag inte sov särskilt mycket den natten så va det så himla mysigt att vakna upp tillsammans på lördagmorgon.
Igår var det lunch för hela släkten och även om det var kul att se alla så satt jag bara och väntade på frågan: Ska inte ni skaffa barn snart. Visste att den skulle komma och jag hade försökt tänka ut något svar som inte var för elakt (det är alltid samma person som frågar och för henne är allt en tävling). Till slut kom den men jag kom knappt ihåg vad jag svarade utan frågade något annat snabbt tillbaka och sen försvann vi från ämnet=)
 
 
Här myser vi i sängen på morgonen=)

Ruvardag 7

Ja nu har halva tiden gått och det är nu man börjar tänka mer om det tagit sig eller inte.
Jag vet ju från de 2 tidigare gångerna att mensen kommer jag inte få förrän jag slutar med progestoronet och på ett sätt är det faktiskt skönt för då slipper man vara orolig och stressad varje gång man går på toa.
 
Har inga som helst symtom, förra gången hade jag dragningar i ljumskarna och molnande värk nästan hela tiden men den här gången känner jag absolut ingenting. Positivt eller negativt det återstår att se.
 
Det som nästan är jobbigast i allt det här är att man aldrig nästan myser med varandra längre. Kanske inte lika jobbigt för mig som för honom. Har man inte mens så tar man äckliga vagiatorer, och när jag ruvat känns det så fel att ha sex. Man är så rädd att man förstår något eller att man bidrar till att det inte fastnar.
Men igår gick det som det gick och jag kan väl säga att det nog va skönare för han än för mig haha, jag va på helspänn hela tiden och tänkte mest på om det skulle göra någon skada. Jaja det återstår att se=)
 
Idag efter jobbet bär det av till Göteborg igen så dag 8 och 9 kommer jag nog inte ens hinna märka av.
Lill skrutten ska sova med mig inatt så att min syster får vila lite, har aldrig haft henne själv innan så det ska bli himla intressant. Hoppas hon är duktig och sover hela natten=)
 
Trevlig helg!

Ruvardag 3

Känner att jag på något sätt tar allt lite lugnare den här gången och inte försöker tänka och googla så mycket.
Känner ingenting och det är väl alldeles för tidigt att ens försöka känna någonting.
 
Den här veckan kommer springa iväg vilket är skönt och i helgen bär det av till Göteborg igen=)) Sen nästa vecka vet vi ju om det lilla livet valt att stanna eller inte.
Hoppas hoppas men i värsta fall hinner vi försöka en gång till innan jul.
 
Imorgon är det dags för sista akupunkturbehandlingen. Lite tråkigt för jag har tyckt att det är rätt skönt att gå dit, men det är ett lite för dyrt vardagsnöje för att kunna fortsätta med.

Välkommen in i värmen!

Det kom inget samtal och väl på Linné möttes jag av ett glatt besked. Första ägget de tinade klarade sig och alla 4 celler överlevde. Idag åkte jag därifrån med ett leende på läpparna tillskillnad från förra gången då det inte alls kändes bra.
 
Den här fina har i alla fall flyttat in i värmen där jag hoppas den kommer stanna ett bra tag=)
 
 
Åkte direkt till akupunkturen efteråt och fick en lite annorlunda behandling än de senaste gångerna. Nu blir man behandlad som gravid=)
Sista behandlingen blir på tisdag, sen är det bara att hoppas på det bästa.
 
Trevlig helg!

Ruvare eller inte?

Ja om några timmar vet vi...
Tittar på mobilen typ varannan minut för att se om jag missat något samtal, haha skit va nojjig man är=)
 
Nä jag ska försöka tänka positivt, det är ju tredje gången och nu ska det bara funka.

Massage och akupunktur

Känns som att man lever lite i intervaller just nu.
Först 2-3 veckor som man kan leva som vanligt. Jag kan åka till stallet och rida, jag kan gå till gymmet, jag kan ta massage på jobbet.
Sen kommer 2 veckor som man knappt vågar röra sig, jag vet att läkaren säger att man kan leva som vanligt men det gör man ju inte. Jag åker ut till stallet och tar en promenad med hästen, gymmet hoppar jag över helt och hållet och massage vågar jag inte ta.
 
Men nu när jag har 2 dagar kvar till återföringen så får man passa och utnyttja massagen vi faktiskt har gratis på jobbet. Så idag började jag dagen med en massage och gud så skönt det var=)
 
Efter jobbet är det dags för akupunktur igen, hoppas och tror att det faktiskt har hjälpt slemhinnan lite på vägen den här gången.

Ultraljud inför FET 2

Idag var det som sagt dags för ultraljud igen, och tro det eller ej men det såg bra ut=)
Slemhinnan var 8mm på det tjockaste stället och läkaren var nöjd. Så det blir inga fler ultraljud utan ET är bokat till på fredag.
 
På onsdag har jag akupunktur bokad och sen även på fredag efter återföringen. De rekomenderar även en behandling några dagar efter ET så den sista behandling blir nog på måndag nästa vecka.
Sen är det bara att hålla tummarna och hoppas på det bästa.
Men första steget av typ 100 är att något av de 4 som jag har kvar i frysen överlever upptiningen.
 
Helgen spenderade jag i Göteborg med min familj och såklart min systerdotter.
Asså den lilla ungen gör mitt liv för tillfället, hon är helt underbar<3
Ska dit om två veckor igen... längtar sjukt mycket redan=)

RSS 2.0