Ultraljud 1

Då förra försöket i början av januari blev avbrutet så har vi laddat om och för 1 vecka sen började jag med en låg dos puregon.
Idag var det dags för ultraljud och allt såg bra ut eller som det bör göra efter 1 vecka.
Slemhinnan var 8 mm och största äggblåsan 13 mm, så jag fortsätter med sprutorna idag och imorgon för att sen åka dit på ny koll på fredagmorgon. Äggblåsan ska väl komma upp till runt 18 iaf innan man tar ägglossningssprutan.
Har 2 ägg kvar i frysen och jag ska höra om man kan få tina upp båda till denna gång.
 
Vi har förövrigt bokat en resa till THAILAND=) 1 vecka bara men det spelar ingen roll bara jag får komma iväg och få lite sol och bara njuta några dagar.
27 februari bär det av, åhh vad jag längtar=)
 
 
 
 

Beslutsångest

Igår var jag på intervju för det jobbet som jag berättade om häromdagen.
Nu har jag inte fått jobbet än men har redan beslutsångest om de skulle ringa. En del av mig säger att klart du ska chansa, den andra delen säger orkar du verkligen börja om igen. Man vet vad man har men inte vad man får lixom.
 
Nya jobbet:
+
Flex tider
Mer ansvar
Förhoppningsvis bättre lön
Ingen växel
 
-
Är det för litet?
Mestadels killar, kommer man ha någon som man kan prata med?
Om jag blir gravid, får jag förlängt efter provanställningen?
 
 
Nuvarande jobbet
+
De vet om ivfen och jag får vara borta så mycket som det behövs.
Bra arbetstider
Bra kollegor
 
-
Känner att jag står still i min utveckling.
Trivs inte riktigt med den personen jag jobbar närmast.
Växel, mycket arga samtal som ska till supporten.
 
 
Åhhhh så sjukt svårt=(
Av någon anledning hoppas jag att han ringer och säger att jag inte får det eller att lönen är alldeles för dålig så jag slipper välja.
Kände att den här bilden passade ganska bra in på mig just nu=)
 

Sprutstart

Igår kom mensen, 4 dagar efter jag slutat med progesteronet. Så jag ringde såklart direkt till kliniken för att få en startdag för sprutorna och det blir imorgon,
Sen ultraljud om 1 vecka, på onsdag nästa vecka. Så förhoppningsvis är man ruvare om mindre än 2 veckor=)
 
Femte gången gillt eller?

Burrrrrrr

I fredags hade jag tänkt att bara vara hemma men då sambon skulle ta några öl efter jobbet så passade jag på att åka ut till stallet. Vi har inget ridhus och jag visste att det skulle bli kallt så jag packade på mig massor av kläder.
När jag åkte hemifrån så var det - 8 grader men när jag kom ut till stallet så va det ner på - 16,5 grader.
Då tänkte jag att jag borde kanske stannat hemma och myst istället=)
Hästarna hade typ frost på hela kroppen efter ridpasset men det va mysigt.
 
 
I lördag när vi vaknade så va det - 18 grader men strålande sol. Sambon ville ut och åka längd men jag var lite skeptiskt när det var så himla kallt. Men om jag klarade av att rida i - 17 dagen innan skulle jag väl klara av att åka längd också=)
Så det blev att packa på sig alla kläder man hittade och in med skidorna i bilen. Vi bestämde oss för att åka till Lida för där finns många olika distanser och då jag inte åker lika långt som sambon så passar det perfekt.
16 minus var det när vi kom fram men så fort man börjat åka och fått upp värmen var det inga problem.
Så himla fint i spåren, ville typ stanna och ta kort hela tiden men det var för kallt så det blev bara ett kort när jag åkt klart.
 
 
Jag har ju glömt att berätta att jag fick ett jobberbjudande i torsdags. Har inte sökt något nytt jobb utan det här var en gammal chef som jag haft som ringde upp och sa att han hade en tjänst som kontorschef som han trodde skulle passa mig=)
Vet att det kanske inte riktigt är rätt tillfälle att byta jobb men det är ju inget som säger att jag blir gravid på nästa försök heller och ska man lägga sitt liv helt på is pga behandlingarna eller ska man leva som man hade gjort annars?
Vet att jag tänkte samma sak när jag sökte nytt och bytte jobb för 1½ år sen att det kanske inte var så smart, men här sitter jag fortfarande utan barn så det valet visade ju sig vara bra.
Ska iaf träffa honom denna veckan och se vad han har att erbjuda så får vi se sen.
Hur hade ni gjort?

Kom nu lilla mensen=)

Igår kväll tog jag sista progestoronet så nu är det bara att vänta på att mensen ska dyka upp. De tidigare gångerna jag användt progestoron har det tagit ca 3-4 dagar för mensen att komma.
 
Idag är första dagen sen mitten av juli förra året som jag är helt "hormonfri". Jag har alltså i 6 månader stoppat i mig olika slags hormoner varje dag, helt sjukt om man tänker efter.
Nu får kroppen vila i typ max 1 vecka haha =) Sen är det dags att sätta igång med sprutorna inför mitt fjärde FET.
 
I helgen hoppas jag att vi kan ta oss ut och åka lite längd, rör inte jättemycket på mig förutom ridningen 2 gånger i veckan så det hade varit skönt att komma ut lite. Nästa vecka ska jag dock rida 4 dagar och så ska jag jobba i stallet lördag och söndag. Så då kommer jag få röra på mig när 18 boxar ska mockas=)
 
Ha en underbar helg allihop!

Avbryten behandling

Idag var jag på ultraljud för att kolla slemhinnan inför FET 4.
Hade ju fortsatt äta progynontabletterna sen vi fick minus i mellandagarna för att kunna köra igång direkt nu när kliniken öppnade.
Slemhinnan var dock bara ca 5 mm och Linné har en gräns som går vid minst 7 mm. Läkaren funderade lite och kom fram till att vi avbryter det här försöket och så får vi testa en ny taktik.
 
Så from idag slutar jag helt med progynonen och i en vecka framöver ska jag ta progesteron morgon och kväll framkalla mensen. När mensen kommer ska jag stimulera fram en ägglossning med Puregon.
Sen när slemhinnan är tillräckligt tjock förhoppningsvis mer än 8 mm så blir det ägglossningsspruta och sen insättning av ägg.
Så det blir inget femte försök under januari utan det dröjer nog till början av februari.
 
Det känns faktiskt bra även om det tar några veckor extra men det var på tiden att vi testar något nytt eftersom den metoden som vi kört nu uppenbarligen inte fungerar särskilt bra.
 
 

God fortsättning!

Sista dagen på året blev faktiskt riktigt jobbig, kände mig som världens sämsta kompis men det gjorde verkligen ont i hela mig av att veta att hon lyckats men inte jag.
2-3 år har jag sagt på nyårsafton att det här är året vi kommer bli vårt år, det här året ska vi bli gravida. I år på tolvslaget när alla önskar gott nytt år och sa - det här blir ert år, kände jag bara för att börja gråta. Varför skulle detta året bli annorlunda mot tidigare...
Under 2012 hann vi med 2 stimulerade ägglossningar, 2 inseminationer, 1 IVF och 3 FET.
 
Men nu är det nytt år och jag måste verkligen ta tag i mig själv, jag kan inte undvika att träffa dom. Jag måste acceptera läget och börja blicka framåt.
 
På onsdag nästa vecka öppnar Linné igen, då blir det att ringa direkt och få en tid för ultraljud på förhoppningsvis torsdagen eller fredagen.
Vi har 2 ägg kvar i frysen, ett 2 dagars och ett 5 dagars. Kommer nog fråga om vi får tina upp och sätta in båda om de överlever. Har lite blandade känslor med att sätta in två, en del av mig vill och en del av mig är livrädd=)
Kommer vi klara av tvillingar om båda tar sig??
Vi har några dagar till att tänka men det är ju inte ens säkert att Linné säger ja, så det återstår att se.
 
Ha en jättebra helg!
 
 

RSS 2.0