Napp

I 2 veckor ungefär har vi försökt att få  att ta nappen men han har bara spottar ut den el så ser det ut som han får kväljningar av den.
De två senaste dagarna har han haft den kvar i munnen en liten stund och i natt sov han med den från typ 03.
Helt otroligt vilken skillnad på bebis, så mycket lugnare. Inte alls massa stånk och stön. Visst har han kämpat lite med magen med inte på samma sätt.

Hoppas hoppas det fortsätter så här:)

Stånk & stön

Att vår lille kille inte skriker pga magen är faktiskt ganska otroligt så som han kämpar.
Det känns som han gått in i nån ny fas de senaste dagarna. Han är väldigt klängig och visar tydligt att han vill äta typ hela tiden. Han äter typ upp sina händer och gnyr. Men sen när han väl får mat så attackerar han bröstet äter lite och sen blir han arg och spottar ut den. Kryper i ihop med hela kroppen och får ont i magen. Sen vill han äta igen men bökar mest runt och vill inte suga samtidigt som han fortfarande kämpar med magen.
Det blir lixom en ond cirkel, han vill äta men då gör magen ont och då blir han arg och vet inte vart han ska ta vägen.

I natt låg han från 03-07 och stånka, stönade och kröp ihop som en boll (i sömnen gissar jag för han blundar). 

Dagtid har han det inte så jobbigt utan det är mest på kvällarna och sen från ca 04 på natten. Han sover hur bra som helst första delen på natten.

Idag har han fått en ny leksak iaf som jag hoppas han vill sitta lite i på dagarna :)





1 mån kontroll

Igår var vi på BVC för 1 mån kontroll och vår lille kille växer så det knakar.

Han väger nu 5695 g vilket betyder att han gått upp ca 1.1 kg sen han föddes.
Det känns för han börjar bli tung att bära runt på:)

Han sprattlade så mycket när vi skulle mäta honom men nånstans runt 58 cm var han så han har växt ca 3 cm.

Har fått gå upp till stl 62 på pjamasar och bodies, stor kille nu:)


Ambulans - barnakuten

Ja torsdagskvällen blev inte riktigt som vi tänkt oss. 
Vi skulle precis gå och lägga oss, sambon bytte blöja på skötbordet och jag var på toa. 
När jag kommer in i sovrummet frågar sambon mig om han brukar göra så här. 
Ser då lillen som ligger och flaxar med armarna på skötbordet och kippar efter andan.
Sambon står lugnt och försöker sätta på den nya blöjan. 
Va fan skit i blöjan, spelar roll om han kissar el bajsar!
Får upp han och försöker få han upprätt så att kan få luft igen men han är nästan helt igentäppt i både näsa och hals. 
Stackarn kämpar och kämpar, börjar rinna lite från ögonen och är alldeles röd men efter en stund börjar det släppa.
Under tiden ringer sambon 112 får att få lite råd vad vi ska göra och blir kopplad till en sjuksköterska som ställer massa frågor och går igenom vad som hänt.
Hon bestämmer sig trots att han nu är lugn och andas bra igen att skicka ut en patrull som kollar till honom.
Ambulansen dyker upp strax innan tolv, de kollar inte så mycket mer än tempen i lägenheten men vill ta med honom in till barnakuten på SÖS så att en läkare får göra en bedömning.
Så det blir till att ta på oss och honom och hoppa in i ambulansen. Jag och lillen åker ambulans medans sambon följer efter med vår bil så att vi tar oss hem sen.
Väl i ambulansen kollar de puls och syresättning och det såg bra ut.
Vi bor ju nära SÖS så resan dit tar bara några minuter. 
Först träffar vi en sjuksköterska som tar temp, vikt och kollar syresättningen igen.
Sen kommer läkaren efter nån kvart.
Vi får berätta vad som hände igen och läkaren säger att det låter som att när han kämpat med magen har det kommit upp spy i både hals och näsa vilket gjort att han fått lite panik och börjat flaxa med armarna.
Detta var vanligt hos spädbarn då de inte riktigt har koll på hur man hanterar sånna situationer.
Hade det varit ett krampanfall skulle han inte varit kontaktbar och man hade sett skillnad på ögonen.
Han lyssnade på hjärtat och lungor men hittade inget konstigt utan konstaterade att det va till största sannolikhet ett spädbarnshyss som han kallade det.

Hade ju inte riktigt räknat med verken ambulans el akuten när vi ringde men samtidigt var det skönt att de tog de på sånt allvar och att vi fick kollat upp honom ordentligt.

Kan ju säga att man sov ju inte jättebra den natten utan man kollade ju så att han andades konstant.

(Vad som fortfarande snurrar i mitt huvud är dock vad sambon gjort om jag inte varit hemma el typ duschat. Hur länge hade han fått ligga på skötbordet kippandes efter andan innan han fattade att något var fel.... )

BVC

Lite dålig på att uppdatera men förhoppningsvis får jag snart lite rutin på dagarna:)
Förra veckan var det dags för det andra BVC besöket. Allt gick bra och lilleman växer så det knakar. 
De tyckte dock han möjligtvis var något gul så igår var jag tillbaka på koll men de avskrev gulheten ganska snabbt.
Igår vägde han 5275g så han är en stor kille nu:)
På lördag blir han en månad, helt sjukt vad tiden gått fort.
Längtar lite tills han bli något äldre så man kan ut lite med han bland folk och inte vara så bunden till att va hemma.
Men än så länge tar vi det säkra före det osäkra och håller oss på hemmaplan:)

Till helgen kommer sambons mamma och syster på besök. Bli trevligt att bli lite ompysslad:)


Själv med lillen

Idag började sambon jobba igen och jag är ensam hemma med lillen.
Har ju varit ganska beroende av sambon de här veckorna pga snittet så det här blir en utmaning.
Får ju inte bära något förutom bebisen vilket gör att hela vagnen tex måste stå i källaren och det blir att krångla sig ut genom 3 dörrar för att ta sig ut.
Vi har haft chassit i cykelförrådet och sambon har burit ner liggdelen varje gång men det funkar ju inte nu och jag vill inte ha liggdelen i cykelförrådet då det luktar bensin där.

När äter man och typ duschar/går på toa när man har en bebisen som inte tycker det är jättekul när man inte är bredvid honom hela tiden:)
Det blir att hitta rutiner nu och försöka smyga iväg när han sover som bäst.

På onsdag är det BVC besök igen. Det tar typ 5 min att gå dit vilket är skönt så slipper man ta t-bana el bilen.
Undra hur mycket han växt nu:)




RSS 2.0